Cykling är en av de hetaste trenderna 2011 enligt en rad trendspanare, och antalet cyklister har ökat dramatiskt på senare år. Bara i Stockholm cyklar idag 80 procent fler jämfört med för tio år sedan. Ökningen är inte minst tydlig under sommarhalvåret. Enligt en undersökning från försäkringsbolaget If visar ett riksgenomsnitt att nästan var femte svensk cyklar till jobbet eller skolan under sommarhalvåret. Och på riksplanet säger sig många politiker numera vilja arbeta för ökat cyklande.

Sverige har därför goda chanser att bli en riktig cykelnation. Men många kommuner kan sätta käppar i hjulen för den utvecklingen. En ny undersökning om kommunernas sätt att jobba med cykelfrågor talar sitt tydliga språk: 69 procent av de som svarade på enkäten har ingen strategi eller handlingsplan för hur man ska öka andelen cykelresor.

– Mycket oroväckande, säger Klas Elm, ordförande i branschorganisationen Svensk Cykling. Kommunerna har en avgörande roll för att cyklandet ska öka i hela landet och samtidigt vara ett säkert färdmedel, men de verkar inte förstå detta.

Undersökningen visar tydligt att kommunerna måste arbeta mer strategiskt för att öka cyklingen. En del i detta är att fler kommuner måste börja utvärdera genomförda insatser inom cykling, något som idag endast 10 procent gör.

– Kommunerna måste bli bättre på att leva upp till riksdagens ambitioner och föra in cyklisternas behov i planering och uppföljning. Vi hjälper gärna till med detta, säger Cykelfrämjandets ordförande Christian Juul.

Totalt deltog 191 av landets 290 kommuner i undersökningen, som genomfördes av Agenda PR på uppdrag av Cykelfrämjandet och Svensk Cykling. 31 procent av kommunerna har redan idag en strategi för cykelfrågor, 15 procent säger att en sådan ska tas fram under 2011.

Det cyklas allt mer – på många håll i Sverige. Gatorna fylls för varje år av fler cyklister. Men samtidigt som fler och fler väljer cykeln som transportmedel minskar antalet svårt skadade och omkomna cyklister i trafiken. Detta visar skadestatistik från Trafikverket som organisationen Svensk Cykling gått igenom.

Jämfört med nittiotalet skadar sig allt färre och dödsolyckorna närmar sig nollstrecket. 2009 var dessutom ett rekordår med lägsta notering någonsin, för såväl svårt skadade som omkomna cyklister.

– Att cykelolyckorna minskar samtidigt som andelen cyklister ökar är ett känt fenomen. Trafikforskarna kallar det för Safety in numbers. Nu ser vi att det här sker även i Sverige, säger Klas Elm, ordförande i Svensk Cykling.

Statistiken talar sitt tydliga språk: 302 cyklister skadade sig allvarligt i trafiken under förra året. 1990 låg den siffran på 772. Minskningen är alltså mer än 60 procent. I Skåne, Östergötland och Västra Götaland är minskningen allra mest: 88 procent, 87 procent respektive 82 procent.

Endast tre län visar på fler svårt skadade cyklister 2009 jämfört med 1990. Stockholm är ett av dessa län, med noteringen 68 svårt skadade cyklister i trafiken 2009, knappt 10 procent fler än året 1990.

– När det gäller Stockholm ska man komma ihåg att antalet cyklister nästan fördubblats där under samma period. Andelen svårt skadade i relation till antalet cyklister är alltså relativt sett en storminskning. Men det finns absolut saker att göra. Tempot är högre och utvecklingen explosiv i Stockholm, något som gjort att cykelinfrastrukturen inte hängt med, säger Klas Elm.

Sett till dödsolyckorna omkom 20 cyklister i trafiken förra året, jämfört med noteringen 68 omkomna cyklister 1990. En minskning på drygt 70 procent. I 10 län är siffran för omkomna cyklister i dag 0. 1990 var det endast ett län som kunde matcha detta.

– Det är oerhört glädjande siffror, för varje dödsolycka är en djup tragedi, säger Klas Elm.

Trenden med färre svårt skadade cyklister i trafiken ser ut att hålla i sig. Fram till september i år har 213 cyklister skadat sig svårt i trafiken, vilket är 12 procent lägre jämfört med rekordåret 2009.

Statistiken för antalet lindriga skador och singelolyckor i Sverige visar på betydande brister och mörkertalet är stort. Enligt forskningsinstitutet VTI står singelolyckan för 72 procent av skadefallen. Analysen anger att den tyngsta faktorn för dessa olyckor beror på underlaget och dålig drift av cykelvägarna. Is, snö, lösgrus, sprickor i asfalten, kanter och fasta föremål som lyktstolpar och träd på cykelbanorna anges som vanliga orsaker till singelolyckor.

– Det är bedrövligt att vi har så dålig statistik när det gäller cykelolyckor i Sverige. Vi vet att det är mycket som behöver förbättras, både vid anläggning av nya cykelbanor och av driften. Med bättre statistik och ökad kunskap skulle satsade resurser få bättre effekt, säger Klas Elm.

Branschorganisationen Svensk Cykling och Föreningen Bilfria Leder har undersökt hur de 21 förslagen till regionala länstransportplaner för perioden 2010-2021 hanterar cykelinfrastruktur.

Fem län vill satsa mer än 20 procent av den preliminära ramen på cykelvägar. Bland dem finns Västernorrland, Jämtland och Norrbotten. I Särklass sämst är Värmland och Västmanland. Storregionerna Stockholms län och Västra Götaland återfinns också bland de minst ambitiösa.

– Sammantaget ser vi en påtaglig ökning av investeringarna i cykelvägar till cirka 270 miljoner kronor per år. Men det är ändå långt mindre än de 500 miljoner kronor som Vägverket för två år sedan ansåg att staten borde satsa, säger Klas Elm.

– Det är allvarligt att de fem sämsta länen tillsammans utgör så mycket som 47 procent av Sveriges befolkning och att de båda storstadsregionerna finns bland dem, säger Per Kågeson, ordförande Föreningen Bilfria Leder.

Läs hela rapporten.

Tillsammans med lokala politiker och tjänstemän gav sig Bo Dellensten, Staffan Eriksson och Krister Spolander från Svensk Cykling ut på Lidköpings vägar. Därefter genomkorsades staden till cykel för att scanna av trafiksituationen.

Resultatet var mycket positivt.

– Det är lätt att cykla i Lidköping, säger Staffan Eriksson från Svensk Cykling. Det är gott om cykelvägar och beläggningen är bra.

Det finns dock stötestenar även för Lidköpings cyklister. Korsningar på gator med snabb trafik är en av dem. Skyltning som manar bilarna att lämna företräde är Svensk Cyklings recept för säkrare överfart.

– Jag skulle också vilja se fler zoner där bilarna får köra max 30 kilometer i timman. Det är en enkel åtgärd som ökar tryggheten för cyklisterna dramatiskt, säger Bo Dellensten, Svensk Cykling.

Hastighetsdämpande åtgärder, röjning av buskage vid cykelvägar och skyltning var andra frågor som diskuterades med Lidköpings företrädare. Allt ska nu sammanställas av kommunen, som också efterlyser Lidköpingsbornas egna åsikter för att komplettera undersökningen.