Storstadsregionerna Stockholm och Västra Götaland kommer att satsa minst resurser på infrastruktur i form av cykelvägar 2010-2021. Nu är det hög tid att regeringen börjar ställa krav på att alla län upprättar cykelplaner. Det kräver Per Kågeson, Föreningen Bilfria Leder och Klas Elm, Svensk Cykling i ett gemensamt utspel.
Svensk Cykling och Föreningen Bilfria Leder har undersökt hur de 21 förslagen till regionala infrastrukturplaner för perioden 2010-2021 hanterar cyklismen och funnit stora variationer i ambition och kvalitet.
Sju län vill satsa mer än 20 procent av den preliminära ramen på cykelvägar, bland dem finns Jämtland, Gotland, Kronoberg, Västerbotten, Norrbotten och Gävleborg. I särklass sämst är Värmland och Västmanland. Stockholms län och Västra Götaland återfinns också bland de minst ambitiösa. Skåne, med liknande förhållanden, investerar tre gånger så mycket per invånare.
Sammantaget innebär länstransportplanerna en påtaglig ökning av investeringarna i cykelvägar till ca 270 miljoner per år. Men det är ändå långt mindre än de 500 miljoner som Vägverket för två år sedan i en skrivelse till regeringen ansåg att staten borde satsa.
Enligt Svensk Cykling och Bilfria Leder är det emellertid långt ifrån säkert att de budgeterade medlen kommer att användas till cykelvägar. När stora vägprojekt inte håller budget överförs ofta pengar som avsatts för trafiksäkerhetsåtgärder, miljö och cykelvägar. I Kronoberg avsattes 45 procent av budgeten 2004-2009 till större väginvesteringar, medan mindre investeringar, där cykelvägar ingår, tilldelades 30 procent. Men utfallet blev 60 procent till de stora och 17 procent till de små.
Bilfria Leder och Svensk Cykling tror att det är vanligt att 20–40 procent av cykelpengarna i praktiken går till något annat, men det är mycket ovanligt att länstransportplanerna i efterhand redovisar hur medlen faktiskt förbrukats. De båda föreningarna vill nu att regeringen ska kräva av alla län att de upprättar cykelplaner och fungerande system för årlig uppföljning som säkerställer att cykelpengarna verkligen används på avsett vis.
Vägverket och regionerna satsar stort på mötesfria vägar med 1+2 körfält. Effekten på bilisternas säkerhet är god, men de oskyddade trafikanterna har kommit i kläm. Det är farligare att cykla på en 2+1-väg än att utnyttja motorvägarnas breda vägrenar. Trots detta är det förra tillåtet medan detsenare är förbjudet. Svensk Cykling och Bilfria Leder anser att regeringen måste se till att behovet av parallell cykelväg alltid prövas i samband med ombyggnad till mötesfri landsväg.
Enligt regeringens infrastrukturproposition bör Sverige anlägga flera cykelturistleder av hög internationell klass. Av förslagen till regionala planer framgår att Halland och Skåne investerar i Kattegattleden, medan Kronoberg, Blekinge och Skåne vill anlägga en turistled från Växjö till Simrishamn. Båda lederna har goda förutsättningar till framgång, men den ekonomiska krisen har fått flera kommuner att tveka. Bilfria Leder och Svensk Cykling vill därför att även medel ur den nationella infrastrukturplanen (som avser huvudvägnätet) ska kunna användas till de båda nationella cykelturistlederna.
För mer information, kontakta:
Klas Elm, ordförande Svensk Cykling, mobil: 0704-58 01 08
Per Kågeson, trafikmiljöexpert, ordförande Föreningen Bilfria Leder, tel: 08-642 81 20
