Hjälpreda inför cykelsäsongen: Tio steg inför cykelköpet

17 maj, 2013

Cyklandet har ökat kraftigt i landet. Utbudet av cyklar och modeller är större än någonsin. Branschorganisationen Svensk Cykling lanserar nu inför cykelsäsongen en enkel guide till ett lyckat cykelköp.

Allt fler svenskar cyklar oftare, och utbudet av cyklar har aldrig varit större eller mer varierat. Färger, modeller och tillbehör är fler än någonsin.

– Utbudet och valfriheten är positivt men det är smart att vara lite förberedd inför cykelköpet. Ska man börja cykelpendla eller cykelmotionera bör man tänka en smula praktiskt, säger Klas Elm, ordförande i branschorganisationen Svensk Cykling.

Allt fler svenskar cykelpendlar, även året runt, och på senare år har även motionscyklandet i landet exploderat. Trenden att många svenskar börjat köpa en andracykeln, för att komplettera sina behov, har cykelfackhandeln noterat på senare år.

För att underlätta för ovana cykelköpare har Svensk Cykling sammanställt en enkel checklista inför cykelköpet.

Tio steg inför cykelköpet

1 Tänk efter hur och när du ska använda cykeln. Varje dag? Är cykeln för transport eller motion? Året runt eller sommarsäsong?
2 Fundera över vilka behov cykeln ska lösa. Många köper idag en andracykel för att slippa kompromissa.
3 Välj en cykelfackhandlare med omsorg – de är proffs med kunskap och erfarenhet.
4 Förklara för säljaren vad du vill använda cykeln till och hur ofta. Testa ett par cyklar på en liten runda. Det är inte bara typ och modell som ska väljas, utan även ramstorlek.
5 Cykelhandlaren justerar cykeln efter dina behov. Att sitta rätt minskar skaderisken och ökar bekvämligheten.
6 Tänk igenom vilka tillbehör och vilken utrustning du behöver. Resonera gärna med säljaren. Glöm inte hjälm.
7 Köp ett bra lås som du kan låsa fast cykeln med.
8 Registrera cykeln, se över dina försäkringar och kolla vilka garanti- och servicevillkor butiken tillämpar.
9 Återvänd till butiken efter 30 timmars cyklande för efterjustering.
10 Njut av ditt liv som cyklist!

(Använd gärna guiden, men uppge källa: Svensk Cykling)

Ny undersökning: Cykeln som motionsredskap 2013 års cykeltrend

15 april, 2013

Här är 2013 års cykeltrend: motionscyklandet exploderar i hela landet samtidigt som cykelpendlandet fortsätter att öka i storstäder. Det visar branschorganisationen Svensk Cyklings årliga trendspaning baserad på intervjuer med landets, ledande cykelfackhandlare och sportkedjor.

För sjätte året i rad har branschorganisationen Svensk Cykling genomfört en kartläggning av trender och beteenden hos cykelköparna i landet, Cykeltrender 2013. Och trenden är tydlig, enligt Svensk Cyklings ordförande Klas Elm:

– 2013 blir året då cyklandet som motionstrend exploderar i Sverige, efter att ha bubblat och fräst rätt duktigt under ett par års tid. Eller om man vill vända på det: cykeln som motionsredskap är den stora trenden.

Den allmänna friskvårdstrenden är påtaglig och blivit mer inriktad på motionscykling, oavsett om man bor i storstad eller mindre tätorter. Allt fler kör cykellopp. Det slogs föregående år anmälningsrekord gång på gång i de stora cykelloppen: Vätternrundan, CykelVasan och Hisingen runt.

– Svensken ser också allt fler användningsområden för cykeln, eftersom pendlandet samtidigt fortsätter att öka. Samma person kan ha flera cykelpersonligheter: pendlarcyklisten, motionscyklisten och kanske nöjescyklisten, säger Klas Elm.

Som en följd av detta har andracykeln slagit igenom med full kraft, inte minst i gruppen 40+ i storstäder, som till exempel köper en tävlingscykel som komplement till sin pendlarcykel.

Klas Elm om övriga trender för cyklar och cykelkläder i år:

Färger:
– Attityden som växt fram under året är att en cykel ska synas, kunderna köper allt fler cyklar som sticker ut färgmässigt. Det handlar mycket om starka och glada färger, men även om kulörer med hög glans. Svart har tappat en del i popularitet, på bekostnad av färg. Lifestyle-cyklar drar mer åt crémevitt, sportcyklar snarare mot starka färger som knallröd, orange och starka gröna färger. Udda färger är överhuvudtaget en trend.

Cykelmodeller:
– Pendlarhybriden som ligger mittemellan standard- och racercykel fortsätter att öka stadigt. Att kunna sitta upprätt på en kvalitetscykel med rejäla däck, fler växlar och bra bromsar efterfrågas allt mer.
– Samtidigt ökar också racer och mountainbike igen – det har förstås med den allmänna motionscyklingstrenden att göra, att allt fler deltar i de stora cykelloppen.

Cykelkläder och accessoarer:
– I och med den ökande cyklingen i stort så ökar också försäljningen av cykelkläder, främst träningskläder. Säkerhetstänket blir större, både i form av hjälmar och av reflexvästar. Även jackor i starka färger ökar. Cyklisten har börjat prioritera accessoarernas funktioner, det praktiska trumfar fåfängan.

– Även kreativa accessoarer som smartphone-hållare ökar kraftig t, även om vi bara ser början på utvecklingen ännu.

– Svenska cyklister lägger idag överhuvudtaget allt mer pengar sitt cyklande, på själva cykeln, på accessoarer och på service. Det är här man ser den största utvecklingen, och den hänger förstås ihop med att statusen för cyklandet ökar i Sverige.

Fakta/Svensk Cyklings undersökning Cykeltrender 2013
Svensk Cyklings undersökning bygger på enkäter från medlemmar i branschorganisationen, däribland bland andra Team Sportia, Unicykel/Nishiki, Cykloteket, Skeppshult, Trek och Sportson samt FoG

Svensk Cyklings politikerpris till Kent Johansson

8 mars, 2013

Kent Johansson, Europaparlamentariker för Centerpartiet och tillika regeringens cyklingsutredare, är årets mottagare av Svensk Cyklings politikerpris.

– Allt fler inser att cykling måste få en tydligare plats i trafiken, såväl i storstad, tätort som på landsbygd. Det är bra för miljön, folkhälsan och trafiksäkerheten, säger Kent Johansson.

Branschorganisationen Svensk Cykling delar varje år ut ett pris till den politiker som under det senaste året verkat för att lyfta fram cyklingens positiva effekter.

Årets politikerpris går till Centerpartiets Europaparlamentariker Kent Johansson, som också var regeringens särskilde cyklingsutredare. I höstas överlämnade han Cyklingsutredningens betänkande ”Ökad och säkrare cykling – en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv” till infrastrukturministern på näringsdepartementet.

Svensk Cyklings motivering till valet av årets pristagare i sin helhet:

Kent Johansson presenterade under 2012 den nationella cykelutredningen, och ingen annan politiker har under året som gått heller lika flitigt diskuterat cykelfrågor i mediala och officiella sammanhang. Han personifierar den nationella cyklingsutredningen, som var den första i sitt slag i Sverige i modern tid. Även om alla inte delade utredningens konklusioner, har Kent Johanssons arbete ändå fört debatten om ökad cykling framåt.

– Det är med glädje och stolthet som jag tar emot den här utmärkelsen. Det är roligt att arbetet för ökad och säkrare cykling uppmärksammas. Jag gillar att cykla. Oftast blir det i Skara eller på Öland. Sedan är det är nog inte alla Europaparlamentariker som har skaffat en egen tjänstecykel i Bryssel, säger Kent Johansson.

– Ingen svensk politiker har under senaste året diskuterat cykling lika mycket som Kent Johansson. Med över 800 sidor statlig utredning måste man säga att Kent är väl påläst, säger Klas Elm, ordförande i Svensk Cykling.

Föregående års pris gick till Per Ankersjö (C), stadsmiljöborgarråd i Stockholm. Dessförinnan har priset delats ut till Karin Svensson Smith, tidigare riksdagsledamot och numera bosatt och verksam i Skåne och Annelie Hulthén, ordförande i kommunstyrelsen i Göteborg.

Svensk Cykling är en branschorganisation för Sveriges cykelfackhandlare, tillverkare och importörer. Vårt syfte är att få fler svenskar att cykla oftare.

För mer information, vänligen kontakta:

Klas Elm, 0704 – 58 01 08

Cyklingsutredningen får underkänt: Investeringsbehovet underskattas grovt

7 mars, 2013

Fyra tunga cyklingsorganisationer, däribland Svensk Cykling, och Naturskyddsföreningen är alla skarpt kritiska till regeringens cyklingsutredning. Det visar deras gemensamma remissvar.
– Inför en statlig kommunal cykelpott och öronmärkta cykelpengar, föreslår de istället.

– Trots att myndigheterna pekat på investeringsbehov i storleksordningen nio miljarder kronor för att åstadkomma säkra sammanhängande cykelvägar mellan närliggande tätorter föreslår utredaren endast en miljard, dessutom utan motivering, där är ett grundproblem i betänkandet, menar Sveriges fyra tyngsta cykelorganisationer, Svensk Cykling, Cykelfrämjandet, Svenska Cykelförbundet och Trampkraft samt Naturskyddsföreningen i sitt gemensamma remissvar.

I höstas överlämnade regeringens cykelutredare Kent Johansson sitt betänkande ”Ökad och säkrare cykling – en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv” (SOU 2012:70). I betänkandet har utredaren analyserat regler och gett förslag inom fyra områden i syfte att öka cyklingen och göra den säkrare: planering, cykelparkering, cykling och kollektivtrafiken samt trafiklagstiftningen. Svensk Cykling, Cykelfrämjandet, Svenska Cykelförbundet och Trampkraft samt Naturskyddsföreningen har nu i sitt gemensamma remissvar formulerat sina kritiska synpunkter, samt pekar ut en rad åtgärder för att nå de uppsatta målen om ökat cyklande.

– Det avgörande hindret för ökad cykling är den dåliga, osäkra och osammanhängande cykelinfrastrukturen, den bristfälliga driften och det dåliga underhållet, heter det i remissvaret.

I korthet kan det gemensamma yttrandet sammanfattas så här:

Cyklingsutredningen innehåller inga förslag som nämnvärt leder till ökad cykling. Utredningen har, sägs det i remissvaren, missat att cykeln är ett lokalt färdmedel, inte ett regionalt. Därför har utredningen inte insett systemfelet i planeringsmodellen där statliga medel fastnar på regional nivå.

Med anledning av ovanstående föreslås i remissyttrandet följande åtgärder:

– En statlig kommunal cykelpott bör skapas, där enskilda kommuner direkt kan söka medfinansiering
för utbyggnad av kommunal cykelinfrastruktur.

– Budgeterade pengar för cykelinfrastruktur öronmärks, kompletterat med en årlig uppföljning av utfallet.

– Regeringens direktiv till Trafikverket och länsplaneupprättare bör kompletteras så snart som möjligt, i
enlighet med förslaget om en statlig pott för kommunal cykelinfrastruktur.

För mer information, vänligen kontakta:
Klas Elm, Svensk Cykling Tel: 0704 – 58 01 08

Förmån av fri cykel – så funkar det

8 februari, 2013

Svensk Cykling har tagit fram en praktika för alla som funderat på förmån av fri cykel.

För den anställde finns tydliga regler för vad som gäller för förmån av fri cykel, men till skillnad från bilförmånen finns inga schabloner, utan förmånen ska  värderas till marknadsvärde, alltså vad det skulle kostat den anställde att äga cykeln själv. För rörliga kostnader som reparationer, service och försäkring får man gå på arbetsgivarens verkliga kostnad (före eventuella rabatter etc.)

För arbetsgivare gäller: köper arbetsgivaren in cykeln får man beräkna efter en lämplig avskrivning (typiskt sett planenlig avskrivning 20 procent/år) och en räntekostnad (till exempel räntan på transaktionskontot).

Om arbetsgivaren hyr eller leasar cykeln sker beräkningen på hyra/leasingavgift.

För skatteberäkning och exempel, ladda ner vår pdf Förmån av fri cykel slutlig

Svensk Cykling har granskat landets 20 största kommuner: Vilka kommuner satsar på vintercykling– och vilka gör det inte?

29 januari, 2013

Allt fler svenskar cyklar på vintern. Men kommunerna gör olika mycket för att underlätta för vintercykling. Branschorganisationen Svensk Cykling har granskat landets 20 största kommuner för att ta reda på vilka kommuner som har en strategi för ökad vintercykling – och vilka som saknar detsamma.

Allt fler svenskar cyklar även på vintern. Enligt en Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Svensk Cykling cykelpendlar en femtedel av alla svenskar minst fyra dagar i veckan under sommarhalvåret och mer än hälften av dem fortsätter att cykelpendla i samma utsträckning under vintern.

Under slutet av 2000-talet ökade vintercyklingen med över 100 procent i Stockholm. Och i Malmö cyklar till exempel åtta av tio cyklister året runt. Men följer landets största kommuner utvecklingen genom att främja vintercykling med särskilda strategier?

Branschorganisationen Svensk Cykling beslöt sig för att undersöka saken och genomförde en rundringning till landets befolkningsmässigt 20 största kommuner. Så här löd svaren från cykelansvariga på respektive kommun:

Följande kommuner svarade ja på frågan ”Har ni en strategi för ökad vintercykling?”:

Stockholm, Malmö, Linköping, Västerås, Norrköping, Umeå, Lund, Sundsvall, Gävle och Halmstad.

Följande kommuner svarade nej på samma fråga, och har i dagsläget alltså inte en uttalad strategi eller ett pågående projekt för ökad vintercykling*:

Göteborg, Uppsala, Örebro, Helsingborg, Jönköping, Borås, Huddinge, Eskilstuna, Nacka och Södertälje.

”Det är glädjande att så många av landets större kommuner har en strategi eller genomför särskilda projekt för ökad vintercykling. Det tyder på en ökad medvetenhet om samhällsnyttan av ökad cykling. Argumenten är lika hållbara på vintern”, säger Klas Elm, ordförande i Svensk Cykling, men tillägger:

”Få kommuner, om någon, gör däremot tillräckligt för att medborgarna ska kunna använda cykeln året runt. Ska man lägga allvar bakom alla vackra ord om att öka cyklandet så innebär det att man skyndsamt röjer snö, undviker stoppande vallar och generellt underhåller cykelbanorna – även på vintern.”

*Av de kommuner som svarade nej hade några vissa reservationer: Göteborg säger att nästa års cykelplan ska innehålla en särskild del för ökad vintercykling, Örebro är i färd med att utarbeta en plan för vintercykling, Borås och Nacka uppger att vintercykling anses ingå i den reguljära cykelplanen för hela året och Uppsala uppger att det i kommunen finns förslag på en plan för ökad vintercykling.

Klas Elm summerar cykelåret 2012- och blickar framåt

23 januari, 2013

Svensk Cyklings ordförande Klas Elm gör en tillbakablick på cykelåret 2012, och riktar nu blicken framåt mot det kommande cykelåret.

Vad var mest positivt under cykelåret 2012?
Att en statlig cykelutredning äntligen såg dagens ljus. Cykelfrågorna var verkligen uppe på dagordningen och varje politiker med självaktning var plötsligt en cykelvän.

Någon besvikelse under samma år?
Samma utredning. Vi var många som hade stora förhoppningar på utredningen. Och vi var många som spelat in utmärkta förslag till utredaren. Tyvärr blev betänkandet en tunn soppa – stor, men utan både köttbitar och grönsaker.

Vad förväntar du dig av cykelåret 2013?
Att kommuner och Trafikverket går från ord till handling. Att de vackra orden omsätts till grävmaskiner, asfalt, sensorer, trafikljus, nya vägskyltar, bilparkeringsförbud, p-platser (för cyklar).

Vilka frågor är viktigast för en god utveckling för Sverige som cyklingsnation?
Att beslutsfattare går från att säga att de gillar ökad cykling, till att faktiskt våga ta beslut och prioritera cykling framför andra trafikslag – när det gäller såväl yta som anslag.

Vad önskar du inför 2013?
En dröm vore ett klimat i trafiken där alla tar hänsyn. En stämning där vi alla hjälper varandra istället för djävlas. Och där bilister förstår att uppskatta att folk vill cykla (istället för att ta upp mer vägyta med en bil). Det vore också fantastiskt om politikerna och beslutsfattarna faktiskt tog de beslut som de intellektuellt vet vore bra – istället för att tänka kortsiktigt och egennyttigt. Jag tänker då till exempel på beslut om att förbjuda gatstensparkering, ändra enkelriktat till motortrafik förbjuden, tillåta cyklar i kollektivtrafiken, tillåta högersväng (med ”lämna företräde”) vid rödljus, förbjuda mopeder, skapa fler cykelöverfarter, bredda cykelbanor och trottoarer

Dubbdäck storsäljer

11 december, 2012

Allt fler svenskar cyklar även på vintern. En femtedel av alla svenskar cykelpendlar minst fyra dagar i veckan under sommarhalvåret, och mer än hälften av dem fortsätter att cykelpendla lika ofta under vintern. Det framgår av en Sifo-undersökning gjord på uppdrag av Svensk Cykling. Och i cykelfackhandeln är dubbdäcken definitivt årets julklapp.

– Vi ser en rekordförsäljning av dubbade cykeldäck över hela landet, säger Kennet Forsman, affärsområdeschef Cykel på Team Sportia.

När Svensk Cykling gav Sifo uppdraget att undersöka svenska folkets cykelvanor visade det sig att nästan 40 procent av landets cyklister cyklar mer idag än för fem år sedan. En femtedel (19 procent) av alla svenskar cykelpendlar fyra dagar eller mer under sommarhalvåret, och under vinterhalvåret fortsätter hälften att cykla lika ofta, vilket innebär att en tiondel av alla svenskar cykelpendlar regelbundet även under vintern numera. Räknar man även de som cyklar någon dag under vinterhalvåret är det ännu fler.

Den största gruppen vintercyklister finns i åldersgruppen 30–49 år. 43 procent av alla landets cyklister använder också cykeln för träning och motion under vinterhalvåret, enligt samma undersökning.

– Trenden är entydig. Vi vet att vintercyklingen ökade med över 100 procent i Stockholm under slutet av 2000-talet. Och i Malmö cyklar till exempel åtta av tio cyklister året runt. Men det är viktigt att landets kommuner fortsätter att arbeta för att underlätta vintercykling, säger Klas Elm, ordförande i branschorganisationen Svensk Cykling.

Att vintercyklandet trendar visar sig också tydligt i cykelfackhandeln, där försäljningen av dubbdäck till cyklar rekordsäljer hos flera större cykelfackhandlare. På Team Sportia noterar man i år en 40-procentig omsättningsökning.

– Det är en fantastisk ökning med tanke på att vi två år i rad tidigare fördubblat vår försäljning två år i rad nu, säger Kennet Forsman. Dubbdäck har blivit en stor och viktig varugrupp för oss, och det mest glädjande med detta är ju att trenden med vintercykling samt pendling bevisligen fortsätter.

Hos cykelkedjan Sportson är siffrorna ännu mer dramatiska i år:

– Bara sedan förra året ökar dubbdäcksförsäljningen med cirka 80 procent. Mer än halva dagskassorna består av montering och försäljning av dubbdäck, säger Lars Haglund, VD för Sportson.

Över en halv miljon cyklar sålda

26 november, 2012

Det pekar uppåt för cyklandet i landet. Cykelförsäljningen ökade med åtta procent den gångna säsongen enligt färsk statistik från cykelbranschen. Totalt såldes cirka 540 000 cyklar under perioden september 2011 till augusti 2012.

– Cyklandets status i Sverige har vuxit, och det märks även i antalet sålda cyklar, säger Klas Elm, ordförande i branschorganisationen Svensk Cykling.

Mycket pekar uppåt för cykelbranschen nu. Svensk Cyklings marknadsuppskattning för cykelförsäljningen förra säsongen visar på en fortsatt ökning av cykelförsäljningen. Antalet sålda cyklar ökade med cirka åtta procent jämfört med föregående säsong. Totalt såldes cirka
540 000 cyklar.

– Fackhandeln ökade också sin andel av marknaden vilket ytterligare stärker argumentet att cykelns status ökat och att svenskarna köper dyrare cyklar, mer tillbehör och servar sina cyklar bättre, säger Klas Elm, ordförande i branschorganisationen Svensk Cykling.

Cykelförsäljningen har också ökat under flera år. Under perioden 2010–2011 var ökningen lika stor som årets, åtta procent, och för säsongen 2009–2010 var ökningen av antalet sålda cyklar cirka sju procent. Det ökade cyklandet i landet har också fått andra konsekvenser, menar Klas Elm:

– Vi har fått en cykelkultur som mognat och vuxit upp, och politiker i våra städer måste numera förhålla sig detta och inse att planering för ökat cyklande måste vara en självklar och viktig del av samhällets utveckling.

Men det är inte bara cykelpendlandet i städerna som ökar. En mycket tydlig trend är att allt fler använder cykeln som träningsredskap. Det märks inte minst i det stora intresset för cykellopp som Vätternrundan och CykelVasan, som slår nya rekord i antalet deltagare år efter år.

– Många svenskar har börjat köpa en andracykel, en för vardagspendlandet och en för motionscyklandet till exempel, säger Klas Elm.

Och det stora träningsintresset på två hjul märks tydligt i fackhandeln.

– Trenden att folk köper cykel som träningsredskap märker vi verkligen av, och numera köper folk cykel en bra bit in på hösten också, säger Kenneth Forsman, affärsområdeschef Cykel på Team Sporta.

För mer information, vänligen kontakta:
Klas Elm, 0704-58 01 08, elm@branschbolaget.se

Debatt: Staten måste bidra till cykelvägar

19 november, 2012

(Debattartikel införd i Svenska Dagbladet Brännpunkt  19 november 2012.)

Vill man få folk att cykla, måste man skapa infrastruktur. Problemet är den dåliga, osäkra och osammanhängande cykelinfrastrukturen, den bristfälliga driften och det dåliga underhållet, skriver sju representanter för organisationer som vill främja cyklande.

Regeringens Cyklingsutredning är klar efter två års arbete. Uppdraget var att ge regeringen förslag för att öka cyklandet och göra det säkrare.

 Men det har utredaren inte gjort. I stället är utredningen en mastodontsammanställning av regelverken för planeringen av transportinfrastrukturen (860 sidor!). De så kallade förslagen är så pass marginella att de saknar betydelse i det stora hela, och i en del fall så luddigt formulerade att det är svårt att bedöma vad de egentligen innebär.

Vill man få folk att cykla, måste man skapa infrastruktur. Så enkelt är det. Det stora problemet i Sverige är den dåliga, osäkra och osammanhängande cykelinfrastrukturen, den bristfälliga driften och det dåliga underhållet. Detta gäller inom tätorter där cykelinfrastrukturen är en kommunal angelägenhet, och mellan tätorter där det är en regional/statlig eller en nationell/statlig angelägenhet.

Detta löser man inte enbart genom att plötsligt betrakta ”cykling som ett eget transportsätt”, som utredningen gjort, och hänvisa till den så kallade fyrstegsprincipen som hittills praktiskt taget aldrig fungerat. Det är naivt att tro att detta skulle påverka de ekonomiska prioriteringarna i de regionala och kommunala planeringsorganen.

Det handlar förstås om pengar och finansieringssystem.

Sammanhängande cykelinfrastruktur av attraktiv standard kostar pengar. Kommunerna har mycket lite av sådant eftersom 95 procent går till skola, barn- och äldreomsorg och liknande angelägenheter. Därför borde utredningen självklart ha föreslagit system som gör det möjligt för staten att hjälpa till med finansieringen av kommunal cykelinfrastruktur.

Detta är det helt centrala för att få cyklandet att öka och göra det säkrare. Kommunerna har små resurser för detta, staten mycket större. Detta har utredningen missat (eller inte vågat klarlägga). Det finns inte ens en bedömning i utredningen av om förslagen nämnvärt skulle kunna påverka cyklandet. Gör man det hamnar man på noll.

Vi, som representerar det organiserade Cykel-Sverige, kräver en enda sak:

• Att regeringen nu i samband med den kommande infrastrukturplaneringen anvisar tillräckliga medel för en snabb utbyggnad och standardförbättring av cykelinfrastrukturen.

Staten måste bidra till cykelinfrastrukturen både inom tätorter och mellan närliggande tätorter.

Det kan ske efter dansk modell med en cykelpott som förutsätter kommunal motfinansiering. Staten måste klargöra för Trafikverket och de regionala planeringsorganen vilka medel som ska användas för cykelinfrastruktur, och hur detta ska redovisas så att dessa medel verkligen används för infrastruktur för cykling och inte försvinner på vägen så som så ofta skett tidigare.

KLAS ELM

 ordf Svensk Cykling

CÉCILE EVERETT

 tf ordf Cykelfrämjandets riksorganisation

JAHN EKMAN

 ordf Svenska Cykelförbundet

CHRISTIAN FASTH 

ordf Trampkraft

SVEN HUNHAMMAR 

klimatchef Naturskyddsföreningen

CHRISTIAN JUUL

 fd ordf Cykelfrämjandets riksorganisation

KRISTER SPOLANDER

 Trampkraft